Bilder
Pixlar
Digitala fotografier är uppbyggda av små kvadratiska bildelement. Dessa kallas pixlar. Varje pixel är en färg från en palett av 16,7 miljoner. En pixel är en digital bilds minsta del och den är väldigt liten. Bilden är uppbyggd som av mosaik. Pixlarna är så små att du inte kan urskilja byggstenarna. Istället ser du helheten som mosaiken skapar.
Läs mer om pixlar hos Moderskeppet >>
Högupplöst
En skärm är uppbyggd som en mosaik av små pixlar. De sitter med en täthet runt 100 pixlar per tum på vanliga datorskärmar. Tum är standard för måttenheten. En tum är 2,54 cm. En rad med pixlar på skärmen har alltså 100 pixlar per tum, även kallat ppi (pixels per inch) och ibland dpi (dots per inch). På skärm räcker det med 100 pixlar – du kan ändå inte se varje enskild pixel på betraktningsavståndet.
Utskrifter och tryck på papper görs på 240 eller 300 pixlar per tum. Om tidningar hade varit tryckta med en täthet på 100 pixlar per tum hade du ansett att det var suddigt, framförallt texten.
Läs mer om detta hos Moderskeppet >>
Vektor
Vektorbilder är skalbara, vilket innebär att de kan göras hur stora eller hur små som helst utan att kvaliteten påverkas. Om du öppnar din vektorbild i ett bildprogram och zoomar in så mycket som det går på en kant eller liknande i bilden så kommer denna vara lika skarp hela tiden. Fotografier och vanliga bilder (som slutar på .jpg eller .gif eller .png) och som du hittar på en hemsida är oftast inte vektoriserade. De blir suddiga när du zoomar in dem så långt det går.
För att kunna trycka på kläder eller göra förstoringar av logotyper till skyltar och andra storformat behöver bilderna vara vektoriserade. En vektorbild brukar sluta på .eps eller .ai till exempel. I vissa fall kan även en pdf vara vektoriserad. Det beror på hur den har framställts, alltså vad det var för originalformat innan den sparades om, eller exporterades till pdf.
En pdf med ännu mer om vektorbilder som du kan skriva ut och läsa på papper >>